En helt egen vetenskap
Jag kommer ihåg de ensamma nätterna då jag smög ut ur huset. Snön knarrade under fötterna. Jag gick på tå. Varenda ljud väckte min mamma. Tänder en cigg. Luften är kall men frisk. Händerna, fötterna och benen blir iskalla. Gick tillbaka in i samma fotspår som jag gick ut och stängde dörren tyst. Smyger lika tyst in på mitt rum. Lägger mig under täcket i soffan och kollar på tvn som flimrar. Sömnlös. Sova gick aldrig.
Nu gör jag mig redo för att åka och jobba.
Jag hetsar men spyr inte. Jag är tjock. Det är många tårar fällda på toan. Men vägrar stoppa fingrarna i halsen!
Jag är okej. Jag överlever. Jag kanske inte syns. Men jag är här.
❤ du är så jävla duktig. Inga fingrar i halsen, jag är stolt över dig och tror att du kan ta dig ifrån detta helvete. Jag tror på dig. <3