Fuck this, what's the point!?

Nu känner jag för att ge upp! Jag har varit så pepp på att bli frisk. Men nu när pappa börjar kommentera att jag äter mycket, måste betala för min mat och hjälpa till så mycket mer hemma så känner jag bara fuck this. Fattar han inte att jag har fullt upp med mitt eget. Just med tankarna och att bli frisk. Hade han någon gång lyssnat på min mamma, min psykolog eller min dietist på ätstörningsenheten så hade han fattat att JAG FAKTISKT HAR EN SJUKDOM! För det har jag accepterat, förstått och vill bli fri ifrån. Men när han vägrar så känner jag att what's the point? Det var tydligen inte så viktigt.

Jag skiter i det här nu. Jag ska fram till julafton ha gått ner 5 kg.
Åt nyss stor fet middag. Spelar ingen roll om jag stoppar fingrarna i halsen eller inte, long time no see toilet!

Det var längesedan jag sökte på skinny, thin och thinspo på weheartit. Here we go again. Ska bli smal.
Vardag&allmänt | | 5 kommentarer |

Varför vill du stå med mig i regnet?

Idag ska jag INTE ligga i sängen hela dagen och sova. Kom precis hem från jobbet, jobbar som sagt natt, och jag ska gå och lägga mig. Satt klockan på fyra olika alarm så jag vet vad jag ska göra...
8.00 - 14.00 = gå upp
14.00 = äta lunch
15.00 = vara i stan
17.00 = hem, ta en timmes sovstund
19.00 = middag
23.00 = till jobbet igen
SÅ! Jag ska INTE ligga i sägen hela dagen.

Fick en kommentar från anonym som ville att jag skulle berätta lite om mig själv. Hur allt började och så. Jag har skrivit hur allt började för ganska längesedan. Men det inlägget finns här.
Jag är en 18 årig tjej och jag kallar mig själv för Narrow. Heter såklart inte det. Dock kallar Mikaela mig det när vi ses och i telefonen. Det är vårat internskämt bland folk. Kan berätta att Mikaela har jag träffat genom denna blogg. Hon har en egen blogg och vi började prata. Det är ganska precis ett år sedan vi träffades för första gången. Bara några dagar ifrån. Mikaela, som hon egentligeni nte heller heter, är min bästa vän. Ingen vet såmycket om mig som hon gör. Just pga av denna blogg. Och när vi träffades var vi båda som två öppna böcker för varandra. Har även lärt känna fina Johanna genom denna blogg. Älskar er  tjejer!
För ca 6 veckor sedan så hoppade jag av skolan. Jag klarade inte av det. Det var inte som en sten på mina axlar, utan mer som en stritsvagn. När jag hoppade av så lyftes den där stritsvagnen och direkt såg jag något litet till ljus. Då jag innan jag hoppas av kämpade varje dag mellan liv och död så käpmar jag mest med maten just nu. Jag ska bli fri från min bullimi.
Jag jobbar nu natt och får min första lön imorgon. JÄVLAR VAD MED PENGAR! Jagt är ju fan miljonär. Om man jämnför med de 1000 kr jag hade förut.
Jag bor just nu hos min pappa, flyttade från min mamma pga av att jag inte trivdes där. Direkt när jag flyttade så fick min mamma och jag en bättre relation. Men min relation med maten blev sämre, då pappa inte vägrar inse att jag har bullimi och vågar hjälpa. Vet inte vad han ska göra, även om både mamma, jag och min psykolog har sagt det till honom. Mamma ville och försökte hjälpa mig såmycket hon kunde med maten. Detta har nu resulterat i en viktupgång på 6 kg (sen jag flyttade till pappa).
En gång i veckan går jag til min psykolog på vuxen psyk. Hon är bäst.
När jag var liten red jag och ska ta upp det intresset igen nu när jag har hoppat av skolan och behöver något att göra på fritiden så jag inte bara ligger i sängen.
Imorgon ska jag beställa tatueringstid. Men vet inte vad jag ska tatuera riktigt. Hehehi
Vet int evad jag ska säga mer. Var det något mer så fråga gärna!

Vardag&allmänt | | 3 kommentarer |

Kärlek i sista ögonkastet

Jag har sagt hejdå till G nu. Vi kommer inte ses mer. Och jag gråter så mycket.
Upp