NARROW - Now you have to see me hurt

Now you have to see me hurt

Där satt vi och grät. Hon öppnade sig för mig. Berättade sina innersta hemligheter. Sminket förstördes. Hon berättade om droger, hur hon sovit på gatan för hon inte hade något hem och att jag var den enda som hon kunde prata med. Vi grät. Tillsammans. Det känns tungt att veta att jag inte kan öppna mig för henne på samma sätt som hon kan med mig. Jag vill kunna. Jag vill gråta.

Vi började dricka. Mycket.

Hon ställde sig upp och dansade medans jag klunkade. Hon vände sig om och tog i sig mage.

"Hur blir man av med detta egentligen?"

"Jag vet inte. Jag blev av med det, men det kom tillbaka"

"Jo fast du gjorde det på helt fel sätt"

"Jag gjorde det"

Vi kände inte varadra så bra då. Vi hade träffats några gånger genom gemensamma kompisar.

"Narrow, jag såg och framför allt pratades det om det"

Jävla lilla äckliga skit stad.

"I somras pratades det mycket om att du drack så mycket. Jag hörde någon skämta om att du var alkolist. Folk tyckte du var svag som hela tiden flydde in i alkoholens värld"

Ytligt.

"Men jag kommer ihåg dina ögon, de var tomma. Dina armar var fulla av sår. Och jag ser på dig att du fortfarande är trasig"

Fina vän. Tänk inte mer på det. Ögon tomma, blodiga armar, hjärtat krossat. Det håller jag innanför mitt rum. Tänk inte mer på det.

Det var fredagskvällen.

Lördagen låg jag i mammas knä. Sov även hos henne.