You have been running through my mind

Jag kollade på omröstningen. Kul att så många röstade. Jag tolkade lite att jag ska fortsätta som jag gör nu, skriva om det som spökar i huvudet och det som händer runt mig.
Vill ni veta en sak.. jag har faktiskt länge velat skriva en bok. Jag gillar att skriva. Mitt sätt att få ur mig allt. Och jag gillar att snirkla ihop en berättelse. Gärna hjärtekrossande. För jag själv gillar att läsa sånt. Hmm, vänta nu. Är det bra att vilja läsa om sorliga saker? Jag gillar att bli tagen. Då man bara vill slita ur människan som skrivit boken/texten och krama om han/hon. Då hjärtat stannar till och man tappar andan. Då man känner hur tårarna bränner under ögonlocken. Är jag elak?
Jag ska göra en total renovering av bloggen. Nytt nytt nytt. Men kreaktiviteten är i botten. Noll ideer. Vill göra den kul och typ ta massa kort och göra design på det sättet. Men jag är anonym. Kanske kan fixa det på något sätt endå. Är sugen på att göra detta till min blogg. Mina bilder. Mina tankar. Men anonym. Riskabelt? Jag vet att många av er vet vem jag är, just för min skyddade blogg och att jag har gett ut mig helt där. Jag tycker bara det är skönt att slippa vara helt anonym och jag har träffat så sjukt fina vänner genom denna blogg. Tillomed en av mina bästa och närmaste vänner genom denna blogg. Jag uppskattar alla ord. Allt. Denna blogg betyder riktigt mycket för mig. Skrämmande mycket kanske. I'm a stalker. teheh.
Jag kommer såfort jag får inspiration att göra om här. Väldigt snart. Fick lite ideer nu när jag satt och tänkte på att ta egna kort. Visste ni att jag går mediaprogrammet? Kanske har sagt det.
Nu bablar jag. Ni vet vart jag finns om ni vill prata. Gillar er!

Vardag&allmänt | |
#1 - - L:

Skulle jag kanske kunna få lösenordet till den skyddade bloggen? (förstår om du inte vill ge det till mig såklart)

#2 - - Johanna:

Åå fan va gött! Jag går media journalistik! :)<33

#3 - - c:

jag är också en sådan som älskar sorgliga och tragiska böcker. jag verkligen hatar de sockersöta berättelserna om tonårskärlek, och de som kvinnan som är nyskild men hittar en ny man och de lever lyckliga i alla sina dagar. urk! man får nästan diabetes endast av att läsa om sådant...

istället läser jag biografier om misshandlade, utnyttjade människor. de berör och de behöver få dela med sig av sin berättelse så att fler uppmärksammar det och kan ha förståelse för utsatta människor.

oj, detta blev långt - ursäkta!

#4 - - steffi:

hej vi gillar dig med! mycket. kan du ge oss lösenordet till din skyddade blogg? <3s

Upp